tisdag 31 mars 2020

Förövaren i Berlin Stegliz: Prolog


Prolog


Hej. Det här är en bok som heter Förövaren i Berlin Steglitz. Lite otympligt namn kanske. Men det kan nu inte hjälpas.

"Förövaren i Berlin" skulle den inte kunna heta, för Steglitz bör vi nämna. Eftersom det är där boken huvudsakligen tilldrar sig.
       Och "Förövaren i Steglitz" skulle inte heller funka, för Berlin är det som folk känner till. Steglitz är en av de södra stadsdelarna i Berlin. Eller om det ska kallas förort. På google används omväxlande båda benämningarna.

Men Steglitz låter väl bekant på annat sätt? Javisst. Det är ju en fågel. Om man bara stavar lite annorlunda, med s i stället för z. En gul och svart och brun och vit fågel. Med röd näbb. En oblygt vacker fågel alltså.
       Det finns fåglar i den här boken också, fast lite mer små och grå. Ibland svåra att upptäcka där de sitter i buskar och sånt. Med sina finstämda strupar har de dock en viss roll i den här berättelsen. Den sköna kroasången.

Förövaren då? Nej, om den saken är mina läppar förseglade.
       Man berättar inte i början av en bok att det var betjänten. Där nöjer man sig i stället med att berätta något om upptäckten av en kropp i något bibliotek och så mumlar man på sin höjd något om "a blunt instrument".

Ett bibliotek kanske inte förekommer i den här berättelsen, men en kort gammal dikt har en bärande roll. Och en upptäckt görs, steg för steg i Steglitz.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar