Charlie Chaplin

Längst ner, under Marlon, en svartklädd man med plommonstop och käpp. Vartenda barn känner igen den här figuren.

Charlie Chaplin
Levde den 16 april 1889 (London)-25 dec 1977 (Vaud, Schweiz)

Precis som Marlon Brando hann han få 11 barn och precis som landsmaninnan Elizabeth Taylor blev han adlad på ålderns höst. En av de få stumfilmsstjärnorna som klarade övergången till ljudfilm. Han gjorde luffaren till hjälte över hela världen och köerna ringlade långa utanför Kaskad i Blackeberg, där jag stod bland alla andra förväntansfulla glin när det var matiné med Charlie Chaplin.

Han började tidigt. Vid 5, hävdade han själv. Vid 14 års ålder spelade han i alla fall varietéteater, Sherlock Holmes, där han var tidningspojken Billy. Fem år senare blev han komiker i Fred Karnos teatergrupp Fun Factory, där han snabbt blev truppens stjärna. De turnerade över hela England och så småningom i USA.

I Staterna drogs han in i stumfilmsbranschen och vid 25 års ålder gjorde han en lång rad kortfilmer. De flesta s k enaktare, filmen bestod av en enda filmspole och speltiden blev bara 10 minuter lång. Den andra av dessa kortfilmer, Kid Auto Races at Venice, hade premiär den 7 februari 1914 och i den uppträdde han i svart plommonstop, stora byxor, käpp och liten mustasch. Chaplins luffare var född.

Filmerna blev längre och hans repertoar ökade, förutom skådespelare blev han regissör och kompositör. Två filmer under den här tiden räknas till hans stora verk, tvåaktarna Pantbanken (The Pawnshop), 1916, och Lugna gatan (Easy Street), 1917.

Första långfilmen kom 1921, Chaplins pojke, en luffare hittar ett bortlämnat spädbarn, många  inslag från hans egen fattiga barndom. En stor succé blev också Guldfeber (The Gold Rush) 1925. Hans sista film under stumfilmsepoken var Cirkus (The Circus) 1928. Den belönades med ett hederspris vid den första Oscarsutdelningen 1929.

Med 30-talet kom ljudfilmen. Chaplins första två filmer här, Stadens ljus (City Light), 1931, och Moderna tider (Modern Times), 1936, var egentligen stumfilmer med påsatt ljud och musik i efterhand.

Hans första riktiga ljudfilm blev Diktatorn (The Great Dictator) 1940. Många filmer följde sedan, men denna är för mig hans mästerverk. Filmen är en hejdlös drift med Adolf Hitler, och Chaplin är kusligt porträttlik. En kuriosagrej är att de även var exakt lika gamla, sånär som på fem dagar. Filmen totalförbjöds i Nazityskland. Någon förvånad? Och hade inte premiär i Sverige förrän 1945. Inte heller det oväntat. Myndighets-Sverige var ju under andra världskriget väldigt inställda på att svassa för nazismens diktator.

När Charlie Chaplin 1972 fick ta emot en heders-Oscar för "the incalculable effect he has had in making motion pictures the art form of this century" fick han en fem minuter lång applåd, den längsta stående ovationen i Oscar-akademiens historia.