Under Anthony Perkins är bilden av en man med tjusig lock. Det två sista bokstäverna -rt i namnet det enda som syns. Mer behövs inte heller.
James Stewart
Levde den 20 maj 1908 (Indiana, Pennsylvania)-2 juli 1997 (Los Angeles)
Med många skådisar är det Rösten. För mig är det så. Marlon Brandos röst, Humphrey Bogarts röst. Det är den som gör det. Och James Stewart, han hade en het potatis i munnen. Lät det som. Hade förstås sonor och skolad röst och så, men med den där särpräglade potatisen. Oerhört fascinerande. Lite som Ernst-Hugo Järegård, förresten, i alla fall i Robert Gustafssons imitation.
På jular körde de på TV James Stewarts Livet är underbart (It´s A Wonderful Life) från 1946. Det var jul för mig, att klaga på att det var typiskt att de skulle köra en massa repriser, medan jag i hemlighet tyckte den var så trivsam den där filmen. James Stewarts sätt att säga "My namn is George Bailey", hans hattar, det ödesmättade, räddningen från att ta livet av sig genom en ängel utan vingar.
Han fick en Oscar för bästa manliga huvudroll, men konstigt nog inte för den filmen, utan för En skön historia (The Philadelphia Story) från 1940, där han spelar mot Katharine Hepburn och Cary Grant. Han är faktiskt ganska lik Cary Grant på det där bildsköna sättet med stor-manligt ansikte.James Stewart
Levde den 20 maj 1908 (Indiana, Pennsylvania)-2 juli 1997 (Los Angeles)
Med många skådisar är det Rösten. För mig är det så. Marlon Brandos röst, Humphrey Bogarts röst. Det är den som gör det. Och James Stewart, han hade en het potatis i munnen. Lät det som. Hade förstås sonor och skolad röst och så, men med den där särpräglade potatisen. Oerhört fascinerande. Lite som Ernst-Hugo Järegård, förresten, i alla fall i Robert Gustafssons imitation.
På jular körde de på TV James Stewarts Livet är underbart (It´s A Wonderful Life) från 1946. Det var jul för mig, att klaga på att det var typiskt att de skulle köra en massa repriser, medan jag i hemlighet tyckte den var så trivsam den där filmen. James Stewarts sätt att säga "My namn is George Bailey", hans hattar, det ödesmättade, räddningen från att ta livet av sig genom en ängel utan vingar.
Samma år hann han med en film till. Den lilla butiken (The Shop Around The Corner). Handlingen är intressant. Han är den äldste i firman och hon (spelad av Margaret Sullivan) är den nyanställda, båda avskyr varandra och båda är varandras romantiska brevvän, utan att någon av dem vet det. Känns igen? Ja, en remake gjordes nästan 60 år senare med Tom Hanks och Meg Ryan 1998.
Precis som Cary Grant jobbade James Stewart också med Alfred Hitchcock.
- Repet 1948. En film berömd för att den gjordes i nästan en enda kameratagning.
- Fönstret åt gården 1954. Med gipsat ben sitter han och har inget att göra, slötittar lite i en kikare och ser nåt jätteskumt på andra sidan gården. Skummisen gjordes av Raymond Burr. Tre år senare skulle denne spela huvudrollen i en mångårig klassisk teveserie: Perry Mason.
- Studio i brott 1958 (Vertigo). År 2012 röstades den fram i filmtidningen Sight & Sound som den bästa filmen någonsin. Synnerligen tveksamt, tycker jag. James Stewarts jagande efter den tråkiga Kim Novak är bara tradigt. Han skulle ha hållit sig till sin exfästmö Midge, som var mycket mer sympatisk. Exfästmön gjordes av Barbara Bel Geddes, densamma som under 80-talet spelade miss Ellie i en annan mångårig klassisk teveserie: Dallas.
Men Kim Novak hade stramt uppsatt blont hår i filmen och så skulle alla Hitchcocks hjältinnor se ut. Det var nån käpphäst han hade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar