James Dean

Under Sofia Loren en ung man med skinnjacka och brylcremkammat hår. En tuffing med förläget leende, som bara kan vara:

James Dean
Levde den 8 febr 1931 (Marion, Indiana)-30 sept 1955 (Cholame, Kalifornien)

Han var mina äldre syrrors idol, med tidningsurklipp på väggen mitt bland popstjärnor som Elvis, Tommy och Paul Anka.

När han var nio år dog hans mor i cancer. Det blev en katastrof för honom, de hade en väldigt nära relation. Hans far som hade det svårt med sina känslor för sonen, sände iväg honom hemifrån för att i stället bo hos sin faster på en gård i Fairmount i Indiana. I ett slag hade han alltså förlorat båda föräldrarna.

Under uppväxten på gården vaknade ett intresse för skådespeleri och tidigt fick han ett utlopp i baseboll, snabba bilar och motorcyklar.

Hans berömmelse vilar på de tre filmer han gjorde 1951-55, innan han omkom i sin Porsche den 30 september 1955. Tre filmer alltså. Och bara en av dem hann gå upp på biograferna under hans livstid.

Öster om Eden hade biopremiär i USA den 9 mars 1955. En film baserad på John Steinbecks roman East of Eden från 1952 och i regi av Elia Kazan. James Dean är den olycklige och moderlöse Cal Trask. Julie Harris har den andra huvudrollen och en sheriff spelas av Burl Ives.

Nästa film Ung rebell (Rebel Without A Cause) gick upp på biograferna i USA den 29 okt 1955, en månad efter James Deans tragiska bortgång. Filmen som är i regi av Nicholas Ray handlar om tre ungdomar i en hård amerikansk förort. James spelar Jim Stark, som tar under sitt beskydd två ännu yngre ungdomar; Judy (en 17-årig Natalie Wood) och Plato (den 16-årige Sal Mineo). Både Natalie Wood och Sal Mineo blev nominerade för det årets Academy Reward för Best Supporting Actor. Och James Deans stjärna stod högt på himlen.

Hans sista film Jätten (Giant) kom 1956 i regi av George Stevens. Han spelade här egentligen en biroll, men för publiken hade han en strålglans som överglänste huvudrollsinnehavarna  Rock Hudson och Elizabeth Taylor. Filmen spelades in 1955. En vecka efter inspelningens slut dog han i den där bilolyckan. 24 år gammal.

Hans liv och filmkarriär var som en raket rakt upp och ner igen. Det där såriga i hans spelsätt får mig att tänka på en ung Marlon Brando och undrar lite vad James Dean kunnat åstadkomma om han fått leva.