Anthony Perkins

Under Elizabeth Taylor, en ung man med hela efternamnet synligt. Vilket inte behövs, denne känner man igen.

Anthony Perkins
Levde den 4 april 1932 (New York)-12 sep 1992 (Los Angeles)

När jag idag ska säga Anthony Hopkins slinter jag ibland och det blir Anthony Perkins. Namnlikheten bara. Som skådisar kan de inte vara mer olika. Hopkins kraftfull. Perkins ängslig. Men Anthony Perkins var njutbar på filmduken, spelade med små medel och hade en särskilt uttrycksfull medspelare: sitt adamsäpple.

Jag läser att han blev Oscarsnominerad redan 1956, för bästa manliga biroll i en film som hette Folket i den lyckliga dalen (Friendly Persuasion). Huvudrollen gjordes av Gary Cooper. Har aldrig hört talas om filmen men den var tydligen bra, vann Guldpalmen 1957.

Men det stora genombrottet för Anthony Perkins kom förstås med Alfred Hitchcocks rysare Psycho 1960, där han gjorde sin oförglömliga tolkning av motellägaren Norman Bates. Han spelade med små medel, vilket bara förhöjde rysningarna hos publiken. Små skiftningar i ansiktet. En rörelse av adamsäpplet. 

Men jag kan också tänka på Mordet på Orientexpressen, Agatha Christies deckare som blev film 1974. Han är med där och spelar sekreteraren till den som blir mördad. Så perfekt i rollen. Det regnade Oscars över filmen. Utöver Perkins fanns i rollistan Ingrid Bergman, Albert Finney, Lauren Bacall, Sean Connery och Vanessa Redgrave.

Året innan gifte han sig med fotografen Berry Berenson och de förblev ett par till hans död 1992. Han slapp därmed uppleva hennes brutala öde nio år senare. Hon omkom den 11 september 2001 när hon satt i det första flygplanet som terroristerna kraschade in i Twin Towers i New York.